Wednesday 10 June 2015

Livet på en nästan öde ö

Efter den långa och besvärliga resan till Ampana gjorde vi färdens dittills klokaste beslut: vi åkte med en liten privatbåt till ön Kadidiri istället för att ta den stora "public boat" (vi fick en bra deal av kaptenen). Det råkade sig nämligen att den stora båten hade gått sönder. Men det visste vi inget om då vi puttrade framåt i vår lilla båt ute på fjärden och kände oss borgerliga. Eller lättare sagt: Nanne och Corinne skrattade åt "jag-är-inte-borgelig-Fanny" som var den första att acceptera erbjudandet om en privatbåt. När man anländer kan man man lika gärna anlända med stil, no?
Efter fyra timmar var vi framme på Kadidiri. 

Kadidiri är en av de populäraste öarna av ögruppen Togean Islands. På Kadidiri finns tre resorts helt bredvid varandra. Resten av ön är djungel, och här och där finns små hus med några invånare. Vi bodde på den mest populära resorten som hette Black Marlin. På Black Marlin (liksom på alla andra resorts) betalade man en viss summa varje dag. Summan inkluderade boende, tre måltider varje dag plus gratis té och kaffe. Dykinstruktörerna (Togean Islands är en must-destination för alla dyknördar som kommer till Sulawesi) var västerlänningar. Också Ali, en speciell och dyk-galen indones jobbade där.

Den följande veckan på Kadidiri hände inget särskilt spännande för er bloggläsare. Vi var och dyka medan Corinne läste böcker och solade. En dag hittade vi Fifty shades of gray i bokhyllan och hade högläsning. Här och där drack vi en kall öl och såg på solnedgången. 

För att lära oss mera om alla tropiska fiskar, gjorde vi ett nördigt "fish identification"-dyk och Fanny försökte känna igen alla möjliga speciella fiskar. Det gick sisådär... Nanne tyckte att alla fiskar såg ungefär likadana ut, dom var bara i olika färger. På ett dyk fick vi också se många dyknördars trofédjur: pygmy seahorse! Längd ca 50mm (Först trodde vi att det var ett rosk) Dessutom fick vi också se många nudibranches, som de dyknördiga instruktörerna tyckte väldigt mycket om. För icke-dykare kan vi avslöja att en nudibranch är en "undervattenssnigel" utan skal (finns i många färger, läs mera i boken 1001 nudibranches) Sååå spännande!!!
Nanne och Fanny gjorde också ett "perfect boyancy"-dyk men olika lekar och övningar (bl.a skulle vi simma genom en hula-hula ring och göra "volter").

En dag gjorde vi en dagsutflykt till jellyfish lake aka manetsjön! Sjön liknade en grumlig finsk sjö, men när man hoppade i möttes man av maneter som tack och lov inte var brännmaneter. Sjön var också salt som havet. Dessa obrännande maneter har under årtusenden simmat fritt och utan fienden i den lilla grumliga sjön och till sist tappat förmågan att bränna. Men vad skulle hända om man planterade en ond brännmanet från havet i sjön? Skulle sjön utvecklas till en brännmanetsjö?
Efter manetsjön åkte vi till en fin strand, och drack kall öl som vår indonesiska polare Ali hade packat med i en kylare. Perffffffa!
Det finns inte så mycket mera spännade att skriva om vår vistelse på Kadidiri, så här kommer några bilder istället:
Vårt lyxiga rum på Kadidiri! Ahhh

En liten penghög som vi hade med på Kadidiri för att betala dykandet...kanske 12,5 miljoner rupier...
Första ölen på Kadidiri efter en låååång resa


Simbassäng eller hav?

På utflykt till jellyfish lake med Ali. Spännande!

Nanne vid manetsjön

Corinne på Karina beach

Nymfit rannalla

Ett tillfälligt (random) morgonmål på Black Marlin

Lägereld och Masker, en gammal hund som älskade Corinne


Utsikten från bryggan på Kadidiri

En vanlig eftermiddag... öl och öl!

No comments:

Post a Comment