Tillbaka på toppen - de japanska alperna och den osynliga Mt. Fuji

Efter Kioto skulle Charlotta tyvärr åka hem. Den sista dagen i Tokio spenderades i det psykedeliska och blinkande Shinjuku electric area med noll hjärnaktivitet pga sömnbrist.

Japan är kanske mest känt för ställen som Tokio och Kioto, och det man ser framför sig är någon funky fusion av neonljus, anime, stora folkmassor och vackra tempel. Det flesta vet kanske inte att över 70% av Japans yta är täckt av berg. Som ni, kära läsare, kanske vet tycker vi om berg. Alltså bestämde vi oss för att sticka till bergen.

Efter att Charlotta åkt iväg fortsatte vi färden till Kawaguchiko-sjön som ligger bredvid mt. Fuji, Japans Heliga Vulkan. Vårt hostell var toppen, så vi chillade mycket där. Vissa aktiva personer besteg Fuji på natten för att se soluppgången från toppen. Vi skippade detta. Vem vill nu gå i regn och bli våt, till på köpet mitt på natten....nej, vi tyckte att det var skönare att sitta torra i hostellet och dricka öl. De fanns en IHANA (igen Nanne) stor supermarket i den lilla byn. Billig öl, nybakade bakelser, allt möjligt bulkigt... Det var perffa.

En dag gick vi ändå en liten tur i trakten och såg många haikkande japaner med sina hattar, vandringsstavar, benskydd osv. glatt vandrandes i skogen. Mt. Fuij gömde sig naturligtvis bakom molnen.

 

Nanne och mt. Fuji

Fanny vill ha en hotdog från automaten

Andra dagen var det bättre väder - vy över Kawaguchiko

Vi haikkade delvis runt sjön

Fanny och té vid sjön

Vi skulle inte ha viljat lämna Kawaguchikos hotell (rekommenderar varmt K's house Fujikawaguchiko), men nattbussen kallade åter. Inte heller denna gång åkte vi rahvaan joukossa. Vi hade igen en lyxig buss med egen skärm, kupa över huvudet och täcke i Burberry-motiv. Bussen var full med japanska teinin som hade varit i Disney world. Det gissade vi, eftersom alla var klädda i Disneykläder (par hade t.ex köpt matchande tröjor, sött)

Efter 4,5h var vi redan framme i Nagano, som alla säkert känner till från 1998 olympiska spelen! Staden var inte speciell och ganska tråkig. Vi var väldigt trötta, och Fanny bestämde att en tupplur på ett internetcafé skulle sitta gott. Efter 5h i internetcaféets koppi var vi redo för nästa etapp: buss till Hakuba som ligger i de japanska alperna.

Hakuba är ett skidställe på vintern och en död by på sommaren. Allt var stängt och gatorna var öde. Vi hade som tur bokat boplats hos en väldigt söt familj. Vi sov i en traditionell japansk ryokan. Golvet var täckt av en "japansk matta", tatami. Inredningen bestod av ett bord och en tavla på väggen. Man skulle själv ta fram madrasserna ur skåpet på kvällen.

I vårt söta rum

 
I Hakuba gick vi upp till "the mysterious Happo pond", som ligger i 2060m -det var en pöl med snö i. Vi var dock förberedda på detta, eftersom vandringssäsongen inte ännu har börjat och dagen var lite mulen. Meningen med den minimala sjön uppe i bergen är att den (då det är vackert väder) reflekterar de omkringliggande bergena och det skall se fint ut. (Googla så får ni se)

Vår väg upp till berget innehöll också några spännande moment. Vandringsstigen som vi skulle gå låg uppe i berget, varifrån den fortsatte högre. För att komma till stigen skulle man ta en gondol-lift och två stol-liftar. Det var ju naturligtvis inte Fanny&Nanne-vänliga priser att åka alla tre liftarna. Vi bestämde oss för att bara köpa tur-retur med den första gondol-liften. Efter det gick vi upp resten av vägen till vandringsstigens start. Den första etappen var bara rakt upp för backen som användes i någon av damernas skidtävlingar under det Guldiga Året 1998. Backen var alltså ganska brant. Och våt. Och svampig. Hela vägen förföljdes vi av en stor svärm av flugor. En annorlunda upplevelse som man inte får med pengar! ;)

Efter den tunga starten var vår lilla vandring uppe på berget ändå skön. Luften var frisk, just en såndär luft som man känner då man är och åker slalom! Vi hade också lite extreme-vandring under färden. Vi råkade gå på en stig som var stängd (repet i ena ändan hade fallit ner och vi såg inte att man inte fick gå den vägen förrän vi kom till stigens andra ända). Vi gick med våra nike-tossor utan någon som helst friktion på en brant snöbacke som slutade i ett stup...som tur slog vi helarna djupt i snön och gjorde hållbara fotsteg i snön...

Upp för skidbacken i moln omringad av en flugsvärm

We made it!

Nanne beundrar utsikten

Fanny glatt på toppen

Nanne och den mysteriska pölen

Den stängda stigen

Nerför skidbacken!

Happo, risfält och berg

 Dagen före vår avfärd från Japan (snyft) kom vi tillbaka till Tokio. Den sista natten spenderades passande nog i det rutigaste hostellet hittills i Japan. I vårt första rum hittade vi de härliga pukadjuren bedbugs så vi fick byta rum. I det andra minirummet bodde två japanska mummon som helt tydligt bodde där på heltid. Den ena hade antagligen schitzofreni och talade för sig själv HELA tiden, hela natten igenom. Den andra sov inte heller och gick ofta in och ut ur rummet. Vi sov kanske två timmar.

Nanne och Barack poserar framför en butik i Harajuku

En pink butik som serverade crépes och spelade Disney-musik

Skydd mot bedbugs, mummons och vår säng i bakgrunden

Toilet for service dog och gulhåriga Fanny på Naritas flygfält

Nu är vi dock lyckligt tillbaka i Bangkok (hups), och skall försöka få visum till Burma!